onewayticketasia.blogg.se

Men en enkelbiljett i våra händer beger vi oss till Asien och vårat hittills största äventyr. Följ oss vettja :)

Regret nothing

Kategori: Allmänt

Hej på er!

Gått dryga veckan sen vi sist skrev och vi har nu tagit oss runt nästan halva ön. Nya Zeeland är fortfarande lika underbart och landskapen/vyerna har inte svikit oss än, (vilket jag tvekar på att de någonsin kommer att göra
)

Vi hade ett härligt pittstopp nere på sydvästra delen där vi hälsade på Lorraine's bror, Collin. Han och hans fru, Christine, tog emot oss med öppna armar och vi kände oss hemma direkt. Det slutade med att vi stannade där i två nätter. Hade det hur trevligt som helst, med mycket vin och öl, såklart, och dom hann även med att bjuda på bbq en kväll. Vilket var det bästa vi ätit på länge och det kommer nog dröja ett tag innan vi kan njuta av sån mat igen! Kan väl erkänna att nudlarna och konservmaten inte riktigt är lika charmigt längre..
Under en av dagarna tog Christine med oss till en jätte mysig by där hon växte upp. Det var jätte vackert där precis vid havet. Sista natten insisterade de på att vi skulle sova inne i ett av gästrummen och vi var inte så svårövertalade. En riktig säng med rena lackan! Passade även på att sova ut dagen efter och tog en sista dusch innan vi kände oss redo att åka ut på vägarna igen. Underbara människor!

Vi tog vägen via kusten, Catlins cost, längst ner på sydön, som är känd för sina fina landskap och kust-väg. Efter vägen stannade vi till vid en jätte fin strand där vi tänkte stå över natten. På stranden låg det väldigt många och jättestora, sjölejon, som då var en bra bit bort. Vi gick därför ur bilen för att komma lite närmare och få några bra kort på dem. När vi var ungefär 100 meter från bilen valde sjölejonen då att röra på sig, och de ville tydligen också slå lägger på samma ställe som oss. Två bjässar fem meter från bilen, precis så att vi inte kunde(ville) ta oss dit utan att behöva passera dem. Då började även de tio andra på stranden röra på sig, och vi hade ingenstans att ta vägen. Jag var så rädd så jag nästan började gråta, och Simons "tröstande" ord om att han hade koll på läget visste vi båda att det inte var någon sanning i. Efter en och annan panikattack förstod vi att vi var tvungna att ta vägen förbi dom två som "sov" vid bilen och där fick vi seriöst smyga förbi och hoppas på att de var tillräckligt trötta för att inte höra oss Som ni kanske förstår valde vi att inte slå läger där den natten och några såna mer äventyr blir det inte! Vi fick iallafall bra kort på dem, det ska vi ju ha ;)

Efter Catlins cost styrde vi mot Milford Sounds och Queenstown. Fram och tillbaka till Milford tog ca 5h och vägen var fantastik. Faktiskt mycket bättre än själva Milford Sounds. Vi valde att inte stanna där över natten då de små sandflugorna där skulle ha ätit upp oss!! Vi stannade i en annan liten mysig by nedanför istället innan vi dagen efter fortsatte mot Queenstown.
Och gott folk där hemma, tro det eller ej, men i förrgår hoppade vi båda skydive!!! Seriöst det bästa och häftigaste vi varit med om! 4,5 km upp i luften och ett fritt fall på 60 sekunder. Det går inte att beskriva vilken känsla det var, adrenalinet klickade in rejält iallafall! SJUKT!
Simon hoppade även bungyjump. Fritt fall på 134m, det högsta i Nya Zeeland. Jag var en fegis och bangade ur men var med och kollade på min pojk och var nästan lika nervös som honom.  Bilder kommer på Facebook!
Vi fick båda vår dos av äventyr och kände oss där med redo att fortsätta. Efter Queenstown styrde vi mot Wanaka. En mysig by precis vid vattnet och vi kom dit i lagom tid så att vi hann njuta lite av solen. Vädret var även bra dagen efter så vi stannade vid sjön under dagen innan vi fortsatte längre upp för kusten. Vi körde en ganska bra bit på eftermiddagen, 30 mil, upp till Franz Josef som är känt för sina fina glaciärer. Vi övernattade där och idag tog vi några små trekkar för att komma närmare glaciärerna. Måste väl erkänna att det inte var något jätte speciellt, men jätte fin natur, som alltid. Just nu befinner vi oss i Greymount men kommer troligtvis fortsätta lite längre idag.

Det börjar dra ihop sig och vi har bara 9 dagar kvar i NZ.Det är sjukt vad tiden går fort!
Ta hand om er där hemma, längtar efter er!

Puss och kram från oss

Kommentarer

  • Mamma Camilla säger:

    Hej,

    Åter igen tack för att ni delger oss era äventyr och fina bilder på facebook och beskrivande blogginlägg här! Fortsätt njut och ha det bra på er resa :)

    Stor kram <3

    2014-03-23 | 08:47:40

Kommentera inlägget här: